Folkskolan i Djupsjö

Den gamla folkskolan i Djupsjö (Örnsköldsviks kommun). Helt underbar och fantastisk i all sin unika kvarlåtenskap. För det är ju sannerligen inte särskilt vanligt att dylika byggnader står kvar i så pass bevarat skick, och särskilt så med tanke på hur rivningsfrekvenser och dylikt brukar se ut i sådana här fall. En relativt oväntad historisk kvarleva således, vilken också arkeologiskt sett närmast torde kunna anses smått ovärderlig genom sin sällsynthet i kombination med viktiga historiska kvaliteter.

CIMG5696

Folkskolan i Djupsjö. Foto Carl L. Thunberg 2015 (CC BY-NC)

Folkskolan (skolform i Sverige som blev lagstadgad 1842 för att ge alla svenska barn grundkunskaper i ett antal utvalda ämnen) var en av flera olika skolformer som tidigare fanns parallellt (fram t o m 1972 då enhetsskolans grundskola införts i hela landet och parallellskolsystemet slutligen avskaffats), och därvid den vanligaste; främst till för de lägre klasserna i samhället; således den som de allra flesta barn (av bägge kön) hade sin skolgång i. Folkskolan skilde sig från andra utbildningsformer genom att den var könsgemensam; dock med utbildningsskillnader mellan könen. T ex kan anföras att man i riksdagen (1840-talet) förde fram att kraven måste vara lägre på dels fattiga barn, dels på flickor. Detta framgick också på olika sätt av folkskolestadgan. Hur den relativt löst formulerade stadgan om flickors undervisning (vilken för övrigt lämnade åt respektive skolstyrelse att bestämma vilka skillnader som skulle göras mellan pojkar och flickor) kom att verkställas är föga känt; men att dock så i hög grad skedde, med enklare typer av ojämlik utbildning som följd, torde kunna anses självklart; och det finns också konstaterat att olika skolors skolstyrelser tog beslut om befrielse från undervisning i ämnen som historia, goemetri, naturlära och gymnastik vad flickor beträffar, samt att flickor även ofta gick ut skolan utan att ens kunna skriva. De här könsskillnaderna i undervisning rådde under i princip hela 1800-talet. 1894 kom dock en förändring, i o m riksdagsbeslutet att folkskolans första årskurser gav tillträde till läroverksstudier, vilket innebar en mer könslikriktad utbildning. Men möjligheten att begränsa flickors undervisning kvarstod dock. Könsskillnader fanns f ö också i ämnena på andra sätt, med särkskilda ämnen som ansågs lämpade för flickorna för deras framtida roller som husmödrar osv. Nämnas kan t ex också att slöjdundervisning var uppdelad i formerna flickslöjd och gosslöjd.

Svensk Läraretidning, 43;e årg. 1924.

Annons från 1924 avseende vakansvikariat vid Djupsjö folkskola. Ur Svensk Läraretidning, 43:e årgången, 1924.