Stiftelsen Björkå AB Fornminnesfond: Kommuniké från stiftelsens ordförande Carl L. Thunberg 2023-12-10
Stiftelsen Björkå AB Fornminnesfond: Kommuniké från stiftelsens ordförande Carl L. Thunberg 2023-12-10
b
Intressant ny bok av arkeologen Lena Edblom
Arkeologen Lena Edblom har i dagarna släppt en mycket intressant ny bok betitlad Ortnamn och landhöjning i Örnsköldsviks kommun, vilken diskuterar och problematiserar olika ortnamns eventuella forntida ursprung i koppling till Höga kustens landhöjningar i äldre tid.
Lena Edblom: ”Jag sticker ju ut hakan och påstår att många av dessa ortnamn som syftar på en strandbundenhet, som numera är helt försvunnen, måste vara flera tusen år gamla. Blåvik ligger inte vid någon vik, Näske har inget näs och det finns ingen sjö i Domsjö! Jag har hittat 34 sådana ortnamn inom kommunen.”
Boken har utgivits med stöd från hembygdsföreningarna i Arnäs, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevad och Skorped samt Örnsköldsviks museum, och finns tillgänglig för försäljning hos dessa från och med fredagen den 15 juli.
Lena Edblom gjorde en presentation av boken i samband med boksläppet i Ringarbönninga, Köpmanholmen, Örnsköldsvik fredagen den 14 juli.
Länk till artikel om detta i Örnsköldsviks Allehanda: https://www.allehanda.se/2022-07-18/ny-bok-om-ortnamn-och-landhojning
Belöning af Vesternorrlands Läns Kongl. Hushållnings Sällskap
Medaljen ”Belöning af Vesternorrlands Läns Kongl. Hushållnings Sällskap” i silver.
Gravyr utförd av Lea Ahlborn. Medaljen väger circa 50 gram är circa 4,8 centimeter i diameter.
Lea Fredrika Ahlborn (1826-1897), född Lundgren, var en svensk gravör som var ledamot av Konstakademien (Kungliga Akademien för de fria konsterna). Hon var den första kvinnan i statens tjänst och dåtidens ende kvinnlige gravör som var kunglig mynt- och medaljgravör.
Ångermanlands vapensköld som broderi för hästtäcke som bars vid Karl X Gustavs begravning den 4 november 1660
Ångermanlands vapensköld som broderi för ett hästtäcke som bars vid Karl X Gustavs begravning. Karl X Gustav begravdes den 4 november 1660 i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Vapenskölden framställdes för ändamålet av pärlstickaren Nils Stare.
Broderi av Nils Stare av Ångermanlands vapensköld för hästtäcke till Karl X Gustavs begravning den 4 november 1660. Återfinnes på Livrustkammaren. Foto: Ebba Engström (CC-0).
.
Hällmålningen vid Trolltjärn
Ordförande Carl L. Thunberg under inventering av hällmålningen vid Trolltjärn, vintern 2013. Foto: Sven Käll. (CC BY-NC)
Anundsjö kyrka: en av tre bevarade medeltida kyrkor i Örnsköldsvik
Folkskolan i Djupsjö
Den gamla folkskolan i Djupsjö (Örnsköldsviks kommun). Helt underbar och fantastisk i all sin unika kvarlåtenskap. För det är ju sannerligen inte särskilt vanligt att dylika byggnader står kvar i så pass bevarat skick, och särskilt så med tanke på hur rivningsfrekvenser och dylikt brukar se ut i sådana här fall. En relativt oväntad historisk kvarleva således, vilken också arkeologiskt sett närmast torde kunna anses smått ovärderlig genom sin sällsynthet i kombination med viktiga historiska kvaliteter.
Folkskolan i Djupsjö. Foto Carl L. Thunberg 2015 (CC BY-NC)
Folkskolan (skolform i Sverige som blev lagstadgad 1842 för att ge alla svenska barn grundkunskaper i ett antal utvalda ämnen) var en av flera olika skolformer som tidigare fanns parallellt (fram t o m 1972 då enhetsskolans grundskola införts i hela landet och parallellskolsystemet slutligen avskaffats), och därvid den vanligaste; främst till för de lägre klasserna i samhället; således den som de allra flesta barn (av bägge kön) hade sin skolgång i. Folkskolan skilde sig från andra utbildningsformer genom att den var könsgemensam; dock med utbildningsskillnader mellan könen. T ex kan anföras att man i riksdagen (1840-talet) förde fram att kraven måste vara lägre på dels fattiga barn, dels på flickor. Detta framgick också på olika sätt av folkskolestadgan. Hur den relativt löst formulerade stadgan om flickors undervisning (vilken för övrigt lämnade åt respektive skolstyrelse att bestämma vilka skillnader som skulle göras mellan pojkar och flickor) kom att verkställas är föga känt; men att dock så i hög grad skedde, med enklare typer av ojämlik utbildning som följd, torde kunna anses självklart; och det finns också konstaterat att olika skolors skolstyrelser tog beslut om befrielse från undervisning i ämnen som historia, goemetri, naturlära och gymnastik vad flickor beträffar, samt att flickor även ofta gick ut skolan utan att ens kunna skriva. De här könsskillnaderna i undervisning rådde under i princip hela 1800-talet. 1894 kom dock en förändring, i o m riksdagsbeslutet att folkskolans första årskurser gav tillträde till läroverksstudier, vilket innebar en mer könslikriktad utbildning. Men möjligheten att begränsa flickors undervisning kvarstod dock. Könsskillnader fanns f ö också i ämnena på andra sätt, med särkskilda ämnen som ansågs lämpade för flickorna för deras framtida roller som husmödrar osv. Nämnas kan t ex också att slöjdundervisning var uppdelad i formerna flickslöjd och gosslöjd.
Annons från 1924 avseende vakansvikariat vid Djupsjö folkskola. Ur Svensk Läraretidning, 43:e årgången, 1924.
Örnsköldsviks hamnkranar
De magnifika hamnkranarna i Örnsköldsviks hamn i det vackra höstvädret. Tillverkade av Jerfeds mekaniska verkstad 1953 (den gröna) respektive 1962 (den blå). Ett kulturhistoriskt minnesmärke sedan 2010, skyddade genom kulturmiljölagen såsom byggnadsminnen.
Foto: Carl L. Thunberg 2015 (CC BY-NC)
Foto: Carl L. Thunberg 2015 (CC BY-NC)
Ångermanlands fornminnesförening 